Blandade känslor nu. Jag är både jätte glad och så sjukt irriterad som man bara kan vara.

 

Fick idag beskeded (fick gå ut från keramiken för Boston ringde mig) om att jag nu har min permanenta familj, eller ja i detta fall en singel mamma. Men jag är nog så glad över det!

 

Hon har en utbytesstudent just nu och man tycker ju jag skulle kunna flytta in där nu på direkten. Icke sa nicke, eller icke sa tysken. Tysken vill inte acceptera en dubbelplacering.

 

Jag skulle ha full respekt för detta och acceptera det och så om det inte var för att det Petra bara är hennes temporära familj.

 

Jag dör.

 

Men ändå, de skulle hitta en annan temporär familj åt mig i Mesquite, hitta en permanent familj åt tysken, sen flytta in mig hos Petra, min permanenta familj. (Och detta är min permanenta både jag och mamma har frågat EF "Men är verkligen det här min familj?" Då har de svarat ja.

 

Verkar ju relativt krångligt men det fick väll duga. Så pratar med min IEC (som nu har fått information av Boston) och hon är jätteglad för min skull och att jag äntligen fått familj. Lite tråkigt att jag skulle få hoppa mellan temporär och så men förhoppnings vis hittar vi en familj innan thanksgiving.

 

Så har vart deppmode resten av dagen och vet inte vad jag ska göra. Kommer känna mig tom och hopplös i tre veckor nu.